3månader

Det är otroligt hur tiden kan gå så fort, jag hinner knappt med.. Men som sagt, man lär sig med tiden och jag börjar göra det nu, börjar förstå att du verkligen är i himlen och inte nere på jorden med oss andra... Jag är stolt över dig, du kämpade in i de sista! Och att jag aldrig mer kommer få se dig, höra dig röst, få dina kramar, det tar livet av mig.. Saknar dig så himla mycket men jag vet att du finns här, du lyssnar om man behöver prata bara att nu kan man inte se dig, ditt fina leende, ingenting... Men jag känner en närhet, en känsla som får mig att förstå att du mår bra nu älskling.. Du är i paradiset nu, och ingenting kan störa dig
VILA I FRID MIN ÄNGEL, JAG ÄLSKAR DIG SÅ ENORMT MYCKET!